I Finland klassificeras den ekologiska och kemiska statusen för sjöar, åar och havsstränder. Vid bedömningen av den ekologiska statusen klassificeras ytvattnet antingen som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Vid den ekologiska statusbedömningen tas de biologiska kvalitetsfaktorerna i beaktande. I den biologiska kvaliteten jämförs algernas, växternas och djurens inverkan med de förhållanden som mänsklig verksamhet till synes inte inverkat på. Vid bedömningen tas även vattnets kemiska kvalitetsfaktorer i beaktande såsom näringshalter, pH och siktdjup samt hydromorfologiska faktorer såsom vintersänkning och vandringshinder.
Våtmarkerna effektiverar vattenskyddet och ökar naturens mångfald. De hejdar den näring som kommer från avrinningsområdet.
Näringsbalanserna ger information om hur effektivt en lantgård använder näringen. Det lönar sig att följa med näringsbalanserna under flera år, också skiftesvis. Vid uträkning av balanserna är det viktigt att göra mätningar och på så sätt få tillförlitliga utgångsdata.
Vid uträkning av grindbalansen tar man i beaktande den mängd näringsämnen som kommer till gården och den näring som avlägsnas från gården genom inköp respektive försäljning.
Senaste artiklar
Uppföljning av täckdikningsvattnets vattenkvalitet år 2017
Lue Lisää
Uppföljning av täckdikningsvattnets vattenkvalitet år 2016
Lue Lisää
Tarvaalas modellvåtmark
Lue Lisää
Valkeisenjärvis restaurering
Lue Lisää
Lantbrukets påverkan på vattendrag och förebyggande åtgärder
Lue Lisää
Styrgruppen för FRESHABIT bekantade sig med en modellvåtmark
Lue Lisää
Kvalitetsmätningar på täckdikningsvatten inleds på Koivikko undervisningsgård i Muhos.
Lue Lisää
Bioekonomicampusets modellvåtmark
Lue Lisää
Stöd för att grunda en våtmark
Lue Lisää