Valkeisenjärvis restaurering

RE-maatila |

Piia Kekkonen, Yrkeshögskolan Savonia-ammattikorkeakoulu

Kuopion Maaningan Kinnulanlahden ja Käärmelahden Valkeisenjärven restaureringsprojekt har fått finansiering för åren 2016 – 2018 från Närings-, trafik- och miljöcentralen och  finansiering för frivilligverksamhet för år 2016 av Kuopio stad. Valkeinen hör till Natura 2000-nätverket utgående från den rikliga vattenväxtligheten och Valkeinen är influerat av grundvatten  samt är  ett mångsidigt fågelvatten. De märkbara förändringarna i sjöns skick var inspiration för restaureringen av vattendraget. År 2014 ökade antalet mörtfisk kraftigt och befolkningen märkte att vattendraget började lida av syrebrist. Dessutom ökade vattenväxtligheten och mer flytväxter än tidigare hittades i vattnet i juli-augusti. Någonting måste göras för att restaurera sjön.

Närings-, trafik- och miljöcentralen meddelade i en tidningsannons att det finns att ansöka behovsprövat understöd för vattenvårdsåtgärder, såsom projekt för iståndsättning av vattendrag. Utgående från tidningsannonsen beslöt Tavinsalmi fiskeriområde att ansöka om understöd för startandet av restaureringsprojektet från Närings-, trafik- och miljöcentralen.

Här berättas kort om framskridandet av Valkeisienjärvi-sjös restaureringsprojekt. Dessutom finns här redovisat om under projektets gång upptäckta erfarenheter samt tips för förverkligande av projekt. Om projektets skeden berättade restaureringsprojektets ansvarsperson Ari Poutianen (18.3.2017).


Bild 1. Vattendragets problemområden är i bilden märkta med gula streck. Vattenväxtligheten förhindrar bl.a. vattenflödet och planer för att avlägsna växtmassa från vattendraget har gjorts. . (Valkeisenjärven kunnostushanke)

Projektprocessens faser

1) Startat planering av projektplan (projektbeskrivning och värdering av de kostnadsfria arbetena):Förverkligande av projektet kräver långsiktig planering och engagemang, så det är viktigt att överväga vad människor är beredda att åta sig.  

2) Sammanslutningarnas och jordägarnas samtycke till åtgärderna: Ett kontrakt gjordes och överenskommelser om vilka markägares marker åtgärderna görs. För att få igång en bra frivilligverksamhet och anda  är det viktigt att reservera gott om tid för framförandet och förberedandet av ärendet.

3) Uppgörande av ansökningar: Ansökningar för projekt för förbättrandet av vattenläget och användningen från staten och anhållan om finansiering för frivilligverksamhet från Kuopio stad.

4) Beviljande av ansökningar: Argument för beviljande av ansökningarna var bl.a. främjande och uppehållande av god status av vattendragen och övriga ytvatten, främjande av fiskens gång och naturlig förökning av fiskbeståndet. Naturens mångfald förbättras genom projektet.

5) Offertförfrågningar, val av entreprenörer och entreprenadavtal: Entreprenörerna till projektet konkurrensutsätts för att erhålla bästa möjliga arbetskraft till projektet.

6) Vinterslåtter med frivilligarbete: Slåttern gjordes frivilligarbete på så vis att vassmassan efter slåtter krattades till stackar och brändes. Lov för eldandet av vassmassan bör frågas av myndigheterna.


Bild 2. Vass tas bort från sjöns is. Man brände vassmassan efter att den slagits. (Valkeisenjärven kunnostushanke).

7) Vårdfiske: Mörtfiskarna fångades och rovfiskarna släpptes genast tillbaka i vattendragen. Särkikaloja pyydystettiin talkootyöllä. Det lönar sig att bokföra frivilliginsatser genast efter avslutat arbete.


Bild 3. Ett mörtfiskdominerat fiskbestånd är ett tecken på att sjön är eutrofierad. Mörtar fångades med ryssja genom frivilligarbete och fisketurer delades ut veckovis mellan frivilligarbetarna (Valkeisenjärven kunnostushanke).

8) Slåtter av vattenväxtlighetsikasvillisuuden: En sommarslåtter av vattenväxtligheten genomfördes, transporter till  och slutförvaring på Naturresurscentralen i Maaninka. Sommarslåttern gjordes med slåttermaskin. Flytväxter och vass avlägsnades i  sommarslåttern. Biomassan transporterades med lastbil och med traktorsläpvagn till Biogasanläggningen på Maaningan Luonnnonvarakeskukselle (Manninka Naturresurscentral). Levererade biomassan behandlas i biogasanläggningen till bioenergi.


Bild 4. Vattendragets vattenväxter slogs sommartid med slåttermaskin på ett 4,2 hektar stort område. Biomassan transporterades till Naturresursinstitutets biogasanlägg. (Valkeisenjärven kunnostushanke).

9) Utbetalningar av bidrag och övervakning: Utbetalningen sköts av den myndighet som nämns i stödbeslutet i den takt som projektet framskrider och på basis av de avräkningar som kunden har gjort. Då arbetsmomenten påbörjas och efter att de slutförts görs en granskning av arbetsplatserna av granskare utnämnda av Norra Savolax NTM-central och Kuopio stad.

10) Uppföljande av situationen för vattendragens fisk- och fågelbestånd samt vattenväxter: Sikar, d.v.s. rovfisk har planterats i vattendragen och läget uppföljs kontinuerligt. På samma gång ökar miljömedvetenheten för dem som deltagit i projektet. Under projektets gång uppföljs vattendragens status kontinuerligt och t.ex. under hösten 2016 mättes vattendragets läge från två mätningsplatser. Här ett utdrag om värden fastställda från Savo-Karjalas Ympäristötutkimus:

“Syreläget på båda platserna var svagt. I den norra delen var vattenskiktet syrefritt och stor syreförbrukning förekom redan i språngskiktet. Vid ytan fanns gott om syre. Det försvagade syreläget orsakade på bägge ställen inre belastning, som höjde järn-, mangan- och kvävehalter i bottennära skiktet.. Platserna blev enligt totalfosforhalterna klassificerade som lindrigt eutrofierade. Algproduktionen i sjön Valkeinen var hög och i Mustalahti tämligen hög. Bakteriehalterna uppmätta i Mustalahtis ytliga och bottennära skikt var låga.”


Bild 5. Vattendrags restaurering. Bildens slåttermaskin har en utbytbar räfsa, som kan ta biomassan till en deponeringsplats på stranden. Man kan se att vattnets flöde tilltar, ytvattnet blir klarare och vattensikten ökar  när biomassan minskar. (Valkeisenjärven kunnostushanke).

Vid Valkeisenjärvi-sjö i Kuopio hölls ett Ruovikot Ruotuun-evenemang 18.7.2017.  Under evenemangets gång gjordes en genomgång av Kuopion Maaningan Kinnulanlahden ja Käärmelahden Valkeisenjärven-restaureringsprojekt. Även ärenden associerade till vattenvård diskuterades.Valkeisjärvi-sjös restaureringsprojekt har fått finansiering från Norra Savolax Närings-, trafik och miljö-central för åren 2016-2017 och finansiering för frivilligverksamhet från Kuopio stad för åren 2016-2017. Evenemanget arrangerades som ett samarbete mellan Savonia ammattikorkeakoulun RavinneRenki-projektet och Tavinsalmis fiskeriområdes andelslag.

Som ansvarsperson för Valkeisjärvi-sjös restureringsprojekt fungerar Ari Poutiainen. Han berättade om projektets olika faser:

”Projektfinansieringar, arbetskraft från frivilligverksamhet samt samarbete med entreprenörer har möjliggjort det här vattenskyddsprojektet. Projektets långsiktighet och organisering av arbetet är viktiga  för att arbetena skall löpa och projektets mål skall uppfyllas.

Intensivt fiske utövades under sommaren 2017 och på stränderna har utförts underhållsslåtter för att avlägsna biomassa. Vattnets flöde har ökat i och med slåttern och denna sommar kommer slåtter att utföras på ett 3 ha stort område. Biomassan samlas ihop i vattnet och samlas ihop på stranden efter slåttern. Biomassan och fisken som erhållits från vattnet har bl.a. använts som jordförbättring. Rötrester som går att sprida ut på åkrarna har bl.a. producerats av nötgödsel och fisk. Erfarenheterna av användningen av rötrester som jordförbättringsmaterial har varit goda. Fisken som erhållits från intensivfisket har dessutom använts till husbehov, i ungdomarnas grundundervisning i biologi, i högskolans forskning, som tilläggsfoder för hundar och som officiella åtlar för små rovdjur. Potatis gödslad med fisk har varit utan röta och morötterna har vuxit sig stora. Några olägenheter gällande smaken i rotfrukterna har inte  förekommit. Det mörtdominerade fiskebeståndet har börjat förändras och bl.a. mer abborre har nu börjat påträffas i sjön. Det mörtdominerade fiskebeståndet ser ut att påverkas av intensivfisket samt inplanteringen av rovfiskar ”

Under hösten kommer att göras en mindre muddring till en omfattning av 500 fast kubikmeter muddermassa vid Lamposaari för att för att öka vattenflödet. Vid Siltasalmi och Petäjäsaari farleder görs harvningar av vattenväxtlighetens rotsystem. Harvningen har en långvarigare förhindrande effekt  på att strömdragen växer igen. Projektet vid Valkeisenjärvi-sjö kommer att fortsätta åtminstone till slutet av år 2018. Fisket fortsätter efter år 2018 i form av vårdfiske.

 

 

Bild 7. Jani Paukkonen och Miisa Tavaststjerna samlar vattenväxtlighetsprover. Proverna används till att undersöka sjöväxtlighetens biogaspotential. (Piia Kekkonen)

Bild 8. Slåtter av vattenväxtlighetens biomassa. Med hjälp av slåttern får man bort biomassan från sjön och landskapet öppnas upp. (Piia Kekkonen)

Källor

Poutiainen, Ari. Haastattelu 18.7.2017.

Savonia-ammattikorkeakoulu RavinneRenki -hanke ja Tavinslamen kalastusalueen osakaskunnat. (2017). Ruovikot Ruotuun tapahtuma Valkeisenjärvellä Kuopiossa 18.7.2017.

Valkeisenjärven kunnostushanke. (2017). Sähköpostiviesti Ari Poutiainen 18.7.2017

 
 
DMS