Styrning av näringsämnen på Mustiala undervisningsgård

RE-maatila |

Riitta Lehtinen, Susanna Valtonen och Teemu Rekola, Tavastlands yrkeshögskola (HAMK)

Det centrala målet med HAMK Mustialan tutkimus- ja opetusmaatilan (Mustiala forsknings- och undervisningsgård) är förhöjandet av självförsörjningen av protein och minskandet av näringsförluster. Huvudproduktionsinriktning är mjölkproduktion. Mjölkkorna är 80 till antalet och ungdjuren 65. Odlad åkerareal är 185 ha. Under 12 månader producerade gården 750 000 kg mjölk för försäljning.

I det närings och energieffektiva lantgården-projektet beräknades kvävets och fosforns kretslopp på hela gården år 2016, innehållande såväl åkerbrukets som mjölkproduktionens näringsflöden. Resultaten presenteras som schematiska översikter samt som näringsbalanser. Utmaningen med många av näringsbalansberäkningarna var särskilt det att många tal grundade sig på uppskattningar. Uppskattningarna grundade sig på tidigare undersökningar samt på allmänna riktvärden. I växtodlingens kalkyler för kunde skördemängderna mätas samt skördens råproteinhalt. Dessutom kände man till den kvävemängd som tillförts åkern med konstgödsel och stallgödsel. Likväl blev den biologiska kvävebindningen, den mängd kväve som togs upp och mineraliserades till växternas användning och från jordmånen avdunstade och upplösta kvävemängden en fullständig uppskattning.

Bild 1. Kväveomloppet på Mustiala undervisnings- och forskningsgård år 2016. (Teckning: Susanna Valtonen)

För mjölkproduktionens del uppmätbara siffror kunde fås från kvävemängderna i inköpt foder och strö samt från ladugården från den kvävemängd som avlägsnat sig tillsammans med djur, mjölk  och stallgödsel. Den kvävemängd som gått med mjölkutfodringen till kalvarna räknades in i ladugårdens inre kretslopp, så den hade ingen inverkan på uträknandet av näringsbalansen. Den kvävemängd som avdunstar från ladugården och under lagringen av gödseln är i sin tur en uppskattning. Avdunstningen beräknades utgående från skillnaden mellan den kvävemängd som förts in i ladugården och kvävemängden som avlägsnats därifrån. Enligt beräkningar för hela Mustiala gårdsbruks gårdsbalans (näringsinköp-näringsförsäljning) köptes 22 054 kg kväve och såldes 9 516 kg under tillväxtsäsongen 2016-2017. Då blir näringsbalansen 12 538 kg kväve. Uträknat från detta blir kvävets verkningsgrad 43 %. På åkrarna användes med gödseln 6 805 kg och i form av konstgödsel 14 771 kg, sammanlagt 21 576 kg. Vid skörd avlägsnades 17 654 kg kväve, vilket ger en åkerbalans på 3 922 kg och en verkningsgrad på 82 %.

Omvandlat per hektar, gavs med gödslingen kväve i medeltal 116 kg/ha och avlägsnades vid skörd med grödan 95 kg/ha, varpå åkerbalansen blev 21 kg/ha. Boskapen fick med foder och strö 20 158 kg kväve och med såld mjölk och boskap avlägsnades 5 028 kg kväve, varpå utfodringsbalansen blev 15 130 kg. Uträknat från dessa är nyttjandegraden 25%. Utfodringens kvävebalans innefattade både kvävet som överförts till gödseln, samt kväveförluster på grund av t.ex. Avdunstning. Med gödseln såldes 1 054 kg och gödsellagret uppskattades ha vuxit med 3 122 kvävekilon.

Balansberäkningar och från dem utgjorda noggrannare scheman över kvävets kretslopp går att dra nytta av vid planeringen av djurens utfodring och åkerbruket, då målet är att minska näringsförluster och ekonomiska förluster på grund av dem. Beräkningarna används vid undervisningen för att förklara kvävets kretslopp samt som referensmaterial för andra boskapsgårdar. Beräkningarna är även lämpliga för andra gårdar ifall av att det från gården inte egna fastställda siffror.

Vi fördjupade oss även i fosforkretsloppet på Mustiala undervisnings- och forskningsgård. Utmaningen med att göra näringsbalansberäkningar var att många siffror baserade sig på uppskattningar. Uppskattningarna grundade sig på tidigare undersökningar samt på allmänt använda riktvärden. Värdena uppmätta vid mjölkproduktionen erhölls från använda foder och strömaterial samt från djur och stallgödsel som lämnat ladugården. Mjölkens fosforhalt måste  uppskattas i beräkningarna. Fosformängden som utsöndras i mjölken varierar efter utfodringen. Mängderna uppmätta i växtodlingen erhölls från fosfor som avlägsnats med gödsel och skörd. På en del av skiftet användes allmänna fosforhalter i brist på noggrannare resultat. Den fosfor som frigjordes från jordmånen till växterna blev en fullständig gissning. Den fosfor som gått förlorad till vattendragen kunde inte enskilt uppskattas.

Bild 2. Fosforomlopp på Mustiala undervisnings- och forskningsgård år 2016. (Teckning: Susanna Valtonen)

Enligt beräkningarna under växtsäsongen år 2016-2017 för hela lantgårdens gårdsbalans köptes fosfor in 2 172 kg och såldes 2 268 kg varvid gårdsbalansen bllir -86 kg. Uträknat från detta är fosforns verkningsgrad 104 %. För åkrarnas del användes med gödseln 1 188 kg samt med handelsgödsel 496 kg, sammanlagt 1 684 kg fosfor. Vid skörd avlägsnades 2 589 kg vilket gav en åkerbalans på -905 kg, och en verkningsgrad på 154 %. Med stallgödsel och handelsgödsel gavs omvandlat hektarvis i medeltal 9 kg och avlägsnades 14 kg fosfor per hektar. Eftersom gödslingen inte helt täcker det fosfor som avlägsnats i samband med skörd, uppskattades att den resterande fosforn frigjordes från jordmånen. Detta betyder att det till användning för växterna har frigjorts minst fem kg fosfor per hektar från jordmånen.

Boskapen erhöll med foder och strö 3 612 kg fosfor. Det beräknades att 1 575 kg fosfor avlägsnat sig med mjölk och boskap, vilket ledde till en utfodringsbalans  på 2 036 kg och en nyttjandegrad på 44 %. Överskottsfosforn förflyttar sig till djurgödseln och därifrån tillbaka till åkern. 269 kg fosfor såldes med djurgödseln från Mustiala, samt gödsellagret beräknades ha vuxit med 560 kg. Balansberäkningar samt noggrannare kretslopp för fosfor kan användas vid planeringen av  utfodringen och odlingen, detta för att minska näringsförluster och ekonomiska förluster på grund av det. Beräkningarna används i undervisningen för att klargöra fosforns kretslopp samt som jämförelsematerial för andra gårdar.

 
 
DMS