Separeringens fördelar

RE-maatila |

Piia Kekkonen, Pasi Eskelinen och Johanna Virtainen, Yrkeshögskolan Savonia-ammattikorkeakoulu

Utvecklingsåtgärderna för att förbättra gödsellogistiken riktas mot en effektivare näringsseparation av rågödsel, gödselns transport, spridning och placeringsmetod, effektivering av vallodling med näring från gödsel och alternativa användningsändamål av gödseln. Vid separering av flytgödseln uppstår två olika gödseltyper, fast och flytande gödsel. Den fasta gödseln påminner om torrgödsel, men är mera enhetlig. Vätskefraktionen är ytterst flytande, vattnig flytgödsel. Grundidén är att separera så stor andel som möjligt av näringen till torrgödseln och göra vätskan näringsfattigare. Det fungerar utmärkt speciellt med tanke på fosfor och på detta sätt uppnås betydande möjligheter i gödsellogistiken.

När fosformängden i vätskefraktionen minskar, kan mer gödsel spridas på åkern utan att fosforgränsen överskrids. Vätskefraktionen möjliggör realiserandet av hela kvävegödslingen, vilket inte ens är möjligt med råflytgödsel. Särskilt vid gödsling av vall måste kaliumnivåerna följas upp, så att inte kaliumnivåerna i ensilaget överstiger skadliga nivåer för djuren som utfodras. Kaliumnivåerna medför ingen betydande risk vid användningen av vätskefraktionen för gödsling av spannmål

Med näringsrik torrsubstans behövs ungefär 50 % av mängden flytgödsel för att uppnå fosforbehovet.. Det lönar sig att transportera denna även längre sträckor.  Den fosforfattiga vätskefraktionen kan däremot användas i större givor per hektar närmare brukningscentrum, då den inte behövs transporteras längre sträckor. Detta ger en inbesparing genom förkortning av transportsträckor. (Tabell 1).

Tabell 1. Separeringens genomsnittliga förändringar i flytgödselns egenskaper och näringsinnehåll kg/m3 och kg/t. (YSAO, Peltosalmen tila, 2016. Ravinneanalyysin tarkkuus ±20%)

Då man vet mängden torrsubstans i gödseln, går det via volymen att räkna ut hur mycket näring det finns per ton i stallgödseln (tabell 17). Vid separering av flytgödsel bör man förbereda sig för tillräcklig förvaringskapacitet för hela slutprodukten. Torrgödseln kan man visserligen även hantera på ytan av åkern i samband med mellanlagringen, så länge lagringstiden inte överstiger 1 månad.

Tabell 2. Gödselns torrsubstansinnehåll i % och gödselns volymvikt kg/m3. (MAVI, Viljavuuspalvelu, 2016)

Film: Fast torrsubstans i biogasproduktion https://www.youtube.com/watch?v=nr7vq5B77_A

Film: Separering på gården https://www.youtube.com/watch?v=ghSs-NKAhoo

Film: Spridning av separerad gödsel https://www.youtube.com/watch?v=QWa_Hu8By04

Film: Flytgödselns flyttning och spridning med slang https://www.youtube.com/watch?v=ivykRtjFzF4

Film: Spridning av nötkreaturs flytgödsel på vall https://www.youtube.com/watch?v=6zLok6ktDQo

Presentation: Virtanen, Johanna: Separoidun neste- ja kuivajakeen levitys (ppt)

Separeringens lönsamhet är alltid gårdsspecifik. Vid kalkylering av lönsamheten av flytgödselseparering betonas förmågan till att utnyttja nya gödselfraktioner. Flytgödselns kväve-fosfor förhållande förändras, jämfört med den ursprungliga flytgödseln, till två olika produkter. Fosforn förflyttas oftast i större mängder till torrsubstansen. Visserligen påverkar flytgödselns förvaringstid detta, fosforn hinner lösas upp mera i vätskefraktionen från flytgödsel som förvarats länge. Användningen av torrfraktionen till strö minskar strökostnaderna, varpå fraktionens värde ökar. Det är möjligt att få investeringsstöd för att bygga en egen fast separator. Presentation: Virtanen, Johanna: Lietelannan separoinnin taloudellinen merkitys (ppt)

Flytgödselns torra separationsfraktion går att använda som strö. I Mellan-Europa används gödsel i viss utsträckning som strö för nötkreatur, även det är inte den vanligaste strömetoden. Användning av gödsel understöds av dess förmånlighet som biprodukt vid separering. Den torra fraktionen som används som strö måste vara torrare än normalt. Normal torrsubstans varierar på båda sidor 20%, men till strö rekommenderas en torrsubstans som är över 30%. Allmän information om gödselns användning till strö i Finland och i Europa fås från Johanna Virtanens presentation Separoidun kuivajakeen käyttö kuivikkeena (ppt).

I Mellan-Europa är de vanligare att man använder djupströbäddar och strömaterialet hålls i liggbåsen längre. I Finska ladugårdar rinner ströet från liggbåsen och strö måste fyllas på flera gånger i veckan. Separerad torrfraktion är lätt att hantera vid maskinell fördelning. Det kommer ut ny forskning från LUKE om användningen av gödsel som strö år 2018. I filmen nedanför finns det tilläggsinformation om pilotförsöket. Film. Partanen, Jarkko: Om användningen av separerad torrfraktion till strö i liggbås. https://www.youtube.com/watch?v=W8kUE7S3Gmw

Det finns flera olika anläggningslösningar för att separera gödsel. Valet av anläggning har betydelse för bl.a:

  • arbetseffektivitet
  • separering av näringsämnen
  • mängd av torrsubstans

Presentation: Virtanen, Johanna: Separointilaitteistot (ppt)

Separeringen effektiviserar behandlingen av gödseln vid åkerbruk. Förutom separeringen av näringsämnen effektiviserar förändringen av gödselns egenskaper även hur gödseln behandlas vid lagringen och i växtodlingen. Den fasta fraktionen kan för många gårdar vara en ny form av gödsel, och det behövs eventuellt en utomstående entreprenör för att hantera den. Du hittar mera information om fördelarna av separering i följande presentation:  Virtanen, Johanna: Separoinnin hyödyt (ppt)

 
 
DMS