Näringsbalanser på undervisningsgården Koivikon opetusmaatila

RE-maatila |

Kaija Karhunen och  Elsi Pellikainen, Uleåborgs Yrkeshögskola


Bild 1. Koivikko undervisningsgård (Uleåborgs yrkeshögskola)

År 2016 var på Koivikos OSAO undervisningsgård 118,6 hektar åker i odling. Gårdens huvudproduktion är mjölkproduktion och odlingarnas målsättning är att vara självförsörjande andående foder. 

Tabell 1. Användningen av undervisningsgårdens åkermark år 2016


Undervisningsgårdens jordbruksskiften är belägna nära ladugården i Matokorpi i Muhos. 14 av gårdens skiften är med i beräkningarna av gårdsbalansen. I växtföljden år 2016 var spannmål (Marika-havre och Bragge-korn) och betesmark. Jordmånen på undervisningsgårdens åkerskiften är till större delen mr FMo och GMo. Skörd har erhållits enligt följande år 2016.


Bild 2.  Skörderesultat på OSAO Muhos undervisningsgårds år 2016 (kg Ka/ha)

Bild 3. Skiftesvisa näringsbalanser på OSAO Muhos undervisningsgård år 2016

Kvävebalanserna var huvudsakligen positiva och varierade mellan högst 72 och som lägst -0,1 kg/ha. Fosforbalanserna var måttliga och varierade mellan 5 kg/ha som högst och -23 kg/ha som lägst. I medeltal var åkerjordens fosforvärden på godtagbara eller bra nivåer, tack vare regelbunden användning av djurgödsel. Kaliumbalanserna var negativa. De varierade mellan -6 kg/ha som lägst och -173 kg/ha som högst.

Bild 4. De skiftesvisa näringsbalanserna för ensilagegröda på OSAO Muhos undervisningsgård år 2016

Bild 5. Skiftesvisa näringsbalanser för spannmål på OSAO Muhos undervisningsgård år 2016

Många faktorer inverkar på resultaten. Spannmålens skördenivå år 2016 var låg bl.a. på grund av väderleksförhållanden samt på grund den svaga grundkonditionen på några av utbytesmarkerna. I björkbestånd används spannmål vid insådd  för anläggande av betesmarker. Ensilagevallarnas och betesmarkernas skördenivå, hur näringsämnena frigörs från djurgödseln samt hur näringsämnena binds i mullrik jord är faktorer som är utmanande att förutspå. Många faktorer inverkar på skillnaden mellan de näringsämnen som givits och de som avlägsnat sig, så beräkningsresultaten kan inte anses som exakta utan måste ses närmast som riktgivande. Genom att följa upp de gårds- och skiftesvisa näringsbalanserna under flera år i rad erhålls bättre möjligheter att planera åkrarnas näringsekonomi.

 
 
DMS