Landsbygdföretagen behöver mycket energi. Man använder fossilt bränsle vid bearbetning av åkrar. I landsbygdsföretagen används mycket teknik. Energiförbrukningen beror på hur gamla maskinerna är och hur väl de är servade. Maskinernas användningslogistik är en väsentlig del när man diskuterar energieffektivitet. Ladugårdar har utfodringsrobotar, utgödslingssystem, mjölkningsstationer och kylningssystem för mjölk. Belysningen i djurstallar är en stor kostnadspunkt. Dessutom används även många småmaskiner, som behöver energi.

Erkkilä, Koivikko, Korpi (Ilmajoki), Peltosalmi, Tarvaala undervisningsgårdar och Västankvarn gård har tagit i bruk eGauge-mätare. Med eGauge-energimätare kan man mäta  totalförbrukningen i till exempel djurstallar samt energiförbrukningen för enskilda apparater eller belysning. Det gjordes även energiplaner för undervisningsgårdarna. I  energiplanen visas kortfattat nuläget för energianvändningen på gården och vad man gemensamt kommit överens om att göra för att utveckla energieffektiviteten, öka användningen av inhemska energiformer och för att få bättre kontroll på energianvändningen. Gården förbinder sig att följa de föreslagna uppföljningsåtgärderna och förverkliga dem enligt sina resurser. Målsättningen är att starta en kontinuerlig förbättring av gårdens energieffektivitet. Energiplanläggninen är finansierad via landsbygdens utvecklingsprogram 2014-2020. Fältarbetet gjordes av en energirådgivare som godkänts verka inom Mavis rådgivningssystem för gårdar, Neuvo 2020. Det är inte möjligt att jämföra de olika undervisnings- och forskningsgårdarnas data, på grund av omständigheter och olika mätnings- och redovisningssätt.

I en Top-Down-analys utreds de energimängder som används för produktionen och gårdens produktionsmängder. Analysen fokuserar uteslutande på den energi som köpts in till gården och de produkter som sålts ut därifrån. Då man jämför den energi som fås från produkten med den energi som använts för produktionen, erhålls produktionens energikvot. I en Bottom-Up-analys går man in för att utreda förbrukningen i de enskilda aktiviteterna eller arbetsskedena. Genom att reda ut vilka verksamheter som förbrukar mest energi, kan inbesparingsåtgärder riktas på funktioner där man får den största nyttan.


Alternativa lösningar då värmecentralen i Västankvarn förnyas

Engelbert Engblom, Yrkeshögskolan Novia Västankvarn Gård består av 250 ha ...
Lue Lisää

Energiplan för Erkkilä undervisningsgård

Juha Keski-Rauska, Haapajärvi yrkesinstitut Man började arbeta fram en energiplan ...
Lue Lisää

Energiplan för Mustiala undervisningsgård

Annika Michelson, Tavastehus yrkeshögskola HAMK Mustialas undervisnings- och forskningsgård i ...
Lue Lisää

Energiplan för Korpi undervisningsgård

Juha Tiainen, Seinäjoki yrkeshögskola Totala energiförbrukningen är 1070 MWh (2015-2016) ...
Lue Lisää

Energiplan för Peltosalmi undervisningsgård

Pasi Eskelinen, Yrkeshögskolan Savonia Peltosalmi undervisningsjordbruk i Iisalmi är undervisningsgård ...
Lue Lisää

Energiplan för Koivikko undervisningsgård

Ronja Kuorikoski och Elsi Pellikainen, Uleåborgs yrkeshögskola Gårdens energiplan är ...
Lue Lisää

Energiplan för Tarvaala undervisningsgård

Jyrki Kataja, Jyväskylä yrkeshögskola Som första objekt att mäta energieffektiviteten ...
Lue Lisää

Erfarenheter och utmaningar vid mätning av energieffektivitet

Jyrki Kataja, Jyväskylä yrkeshögskola Inom projektet “Den närings- och energieffektiva ...
Lue Lisää

Kan Västankvarn gård bli mera självförsörjande i energi?

Engelbert Engblom, Yrkeshögskolan NOVIA, editerad av Veronika Bäckman, Yrkeshögskolan NOVIA ...
Lue Lisää