Klimatkoll på gårdar

RE-maatila |

Veronika Bäckman, Yrkeshögskolan Novia

Konsumenter oroar sig allt mer hur stor klimatpåverkan matproduktion orsakar. När en konsument gör sitt val i butiken beaktar den flera faktorer bl.a. pris, näringsinnehåll men även andra faktorer som har med produktionssätt att göra. Det kan därför vara intressant för en del gårdar att profilera sig som klimatsmarta dvs sådana producenter som gör ändamålsenligt arbete för att minska sitt klimatavtryck. För att synliggöra det här åt slutkonsumenterna har klimatcertifieringen varit möjlig i Sverige sedan 2010 inom ramen för Svensk Sigill certifiering. I praktiken betyder det att anslutna gårdar beräknar sitt koldioxidavtryck och förbinder sig att minska på detta samt att följa vissa regler. Nu finns det ca 70 gårdar klimatcertifierade – de flesta är plantskolor men även gårdar med djurproduktion finns på listan. I Finland är speciellt växthusproducenter intresserade av klimatavtryckets beräkningar och på Puutarhaliitto websidor kan man ladda ner beräkningsverktyg som är anpassat åt växthusproduktion.

Mjölkgårdars klimatavtryck – vad ingår?
Enligt doktorsavhandling av Henriksson[1] är klimatavtryck 1,16 CO2-e för 1 kg svenskt producerat mjölk. En stor del av avtrycket kommer från biologiska processer som har med matsmältning och gårdens egen foderproduktion att göra (upp till 85%). Samtidigt kom Henriksson i sin forskning fram att det finns stora variationer mellan gårdar i landet och därför ansåg hon att möjligheter för att minska klimatavtryck är påtagliga. Var och en gård kan då försöka minska på avtrycket men för att kunna förverkliga detta måste gården samla data om alla emissionsfaktorer. Det här kräver ett väl utarbetat uppföljningssystem. Delvis finns det redan mycket information om resurser som förbrukas (t.ex. gödsel- eller foderförbrukning) men en del data kan behövas att komplettera (vatten- och energiåtgång för olika ändamål). I beräkning av klimatavtrycket försöker man att hela livscykel ingår dvs hur t.ex. inköpt foder eller inköpt el belastar gårdens avtryck. I sådana fall kan det vara svårt att spåra alla insatsers avtryck och då växer osäkerheten kring resultatet.

Varför skulle en mjölkgård vilja räkna sitt klimatavtryck?
Även om en gård har inte större behov att profilera sig åt slutkonsumenter som klimatsmart så kan det vara lönsamt att se över sin egen resursanvändning på långt sikt. Mycket handlar om att förbättra resurseffektivitet som är en win-win situation för både gården och miljö. Om gården samlar data om resursanvändning och beräknar nyckeltal för resurseffektivitet så kan den ställa upp mål för att förbättra sin verksamhet genom bättre utnyttjande av resurserna. Nyckeltalen kan vara t.ex. konsumtion av el per kg mjölk eller en ko, bränsleförbrukning per ton producerad foder, kväves utnyttjandegrad eller kväveöverskott eller fodrets utnyttjandegrad.

Med hjälp av beräkningsverktyg kan man skapa databaser och beräkna en del nyckeltal. Nyckeltalen kan sedan användas för benchmarking dvs gårdar kan jämföra sina prestationer med varandra. I Sverige har rådgivare tillgång till modul ”Klimatkoll” i beräkningsverktyget VERA där man kompletterar data nödvändiga för beräkning av gårdens klimatavtryck (CO2-e). Det är viktigt att påpeka att klimatkollen finns tillgänglig bara som en kompletterade del av rådgivningspaketet.

Bild 1: Emissionsfaktorer som ingår i beräkningar omräknas till koldioxidekvivalenter

Klimatkoll modul testades på Västankvarn gård
Beräkningsverktyget VERA testades på Västankvarn gård under hösten 2018. Data som samlades in var från senaste växtodlingsperiod dvs från senaste 12 månader. Det var en exceptionellt torr odlingsperiod då den förverkligade skörden blev ca bara hälften än planerad.

Processen var lärorik då man märkte hur omfattande data behövs för kunna utföra beräkningarna. I den stora helheten handlar klimatberäkningar om att räkna ihop emissioner (förluster) som har med produktion att göra dvs att se över produkter som förs bort från gården och insatser som förs in i gården med beaktande av biologiska processer (t.ex. kvävefixering, stallgödselhantering). Det finns många faktorer som ingår i beräkningarna och alla emissionsfaktorer för gården är inte inräknade i modellen.

Diagrammet nere ger en bild hur rapporten över resultat kan se ut. Siffror är för hela gården som omfattar 250 ha odlingsmark och har 120 mjölkko. Resultatet bör inte ses som slutgiltigt för att en del data är osäkra eller saknas. Genomgång av gårdens emissionsfaktorer gav följande förslag till förbättringar: mera klöver i vallar, delade givor av mineralkväve och andra åtgärder som minskar användning av mineralkväve, energiåtervinning i ladugården samt bättre utnyttjande av el från solpaneler, täckning av flytgödselsbassängen m.fl..

Beräkningsverktyget VERA är användarvänligt program som skulle kunna testas av studerande för att de skulle få bättre inblick i processer som påverkar gårdarnas miljöprestanda. Det är viktigt att studerande som kommer att ta över sina föräldrars gårdar eller bli förvaltare på andras gårdar förstår i tidigt skede vilka data behövs för att styra en gård mot en mera resurseffektiv och klimatsmart lantbruksföretag.

Bild 2: Summering av emissionsfaktorer för Västankvarn gård

Källor

[1] Henriksson, M. (2014): Greenhouse gas emissions from Swedish milk production – towards a climate-smart milk production. Doctoral Thesis, SLU Alnarp.

 
 
DMS