JA DÅ – hållbara energilösningar på Novias Västankvarn gård

RE-maatila |

Juha Tiainen, Seinäjoki yrkeshögskola


Bild 1. Det finns många fastigheter att värma på undervisningsgårdens stora område. Till vänster på bilden syns lösdriftsladugården med två mjölkningsrobotar som blev färdig år 2014. Till höger syns den gamla ladugården.

I projektet Den närings- och energieffektiva lantgården består ett av delprojekten av att i nätverket med åtta undervisningsgårdar jämföra och utveckla energi- och kostnadseffektiva uppvärmningssystem för fasta biobränslen. I fokus denna gång är lösningarna på Novias undervisningsgård Västankvarn.

I augusti bekantade vi oss med Västankvarn gård i Ingå och dess energilösningar under ledning av skogsbrukslektor Engelbert Engblom och gårdens färska VD Mikael Jern, som tillträdde under våren. Gården har ca 200 ha åker och 400 ha skogsmark. Gården används för övningar och praktik av Novias agrolog- och skogsbruksingenjörsstuderande.


Bild 2. Mikael Jern (till vänster) och Engelbert Engblom i dörren till värmeverkets flislager. Värmeverket sägs redan ha förtjänat in sig.

Novias undervisningsgård har ett 700 kW:s flisvärmeverk, som producerar omkring 1 800 MWh värme om året. Värmeverket ägs av ett separat bolag vid namn Bio-Väst Ab, som i sin tur ägs av undervisningsgården. En del av värmeproduktionen säljs till fastigheterna på gårdens område, men största delen av produktionen används för undervisningsgårdens eget bruk. På gårdens område finns det 23 byggnader och en spannmålstork som ska värmas. Alla dessa är anslutna till gårdens fjärrvärmenät. Den yta som ska uppvärmas uppgår till ca 6 800 m2. Nästan alla byggnader är försedda med en separat energimätare, som ger exakta förbrukningsdata. Flisvärmeverket har byggts på 1990-talet för att ersätta Västankvarns förbrukning av omkring 200 000 liter olja.

Följande bildkavalkad visar undervisningsgårdens energilösningar:


Bild 3. Av Västankvarns årliga behov av energived på ca 1000 kubikmeter syns här en del på platsen för lagring och flisning. Flisningen sköts av en utomstående entreprenör och en del av det flisvirke som behövs köps från ett skogsbolag.

Kuva 4. Hakelämpölaitos, jonka katto on kokonaan avattavissa, joten purku hakeautosta tai – peräkärrystä on helppoa ( kts. kuva5).
Bild 4. Flisvärmeverkets tak går att öppna helt och hållet, vilket underlättar tömning från en flisbil eller -släpvagn (se figur 5).


Bild 5. Taket som öppnas med hydraulkraft och gallret ovanför flislagret.


Bild 6. Mikael Jern och undervisningsgårdens reservkraftverk med tanke på elavbrott. Aggregatet klarar av att producera driftsel för flera timmars avbrott för bl.a. ladugårdens utfodringsanläggningar och mjölkningsrobotar.


Bild 7. Spannmålstorken som fungerar med flisvärme.


Bild 8. Spannmålstorkens värmeväxlare, dit värmeenergi leds från värmecentralen en dryg halv kilometer bort längs värmekanaler.


Bild 9. Lösdriftsladugården med ca 120 mjölkande kor och två robotar blev färdig år 2014. I planerna finns att placera solpaneler på byggnadens tak. Med hjälp av dem kunde man särskilt sommartid producera driftsel för ladugården för att minska fakturan för inköpt el.


Bild 10. Keep it simple! Loggmodellen för uppföljning av traktorernas bränsleförbrukning på Västankvarn gård. Där bokförs datum, avläsning från mätaren för driftstimmarna, tankad litermängd, tankare och arbetsslag. Utifrån dessa data går det att räkna ut hur mycket bränsle de olika traktorerna förbrukar för olika slags arbeten, med tanke på jämförelser.

På Västankvarn har Novia en lång och positiv tradition av hållbara energilösningar. Förutom trä intresserar även direkt tillvaratagande och utnyttjande av solenergi här liksom på många andra gårdar. Inom ramen för projektet Den närings- och energieffektiva lantgården kommer man åt att följa upp och testa bland annat elförbrukningen på olika ställen på gården med hjälp av en mätare som kan avläsas via nätet i realtid. Det var ett trevligt och intressant besök, tack så mycket Mikael och Engelbert!

 
 
DMS