Rapshalm värmer broilerhallarna på Kortesmäki gård

RE-maatila |

Riina Lahtomäki och Juha Tiainen Seinäjoki ammattikorkeakoulu

Bröderna Jaakko och Jussi Kortesmäki föder upp svin och broiler i Ilmajoki och Seinäjoki. På åkrarna odlas korn, vete, raps och stärkelsepotatis. Vi bekantade oss med det uppvärmningssystem som finns på gården i Seinäjoki, där ett av de bränslen som används är hackad rapshalm. Ett första försök att bränna rapshalm gjordes på gården sommaren 2016. På hösten 2015 lämnades halmen från den skördade rapsen över vintern i sträng. Under vintern på åkern har ämnen som i pannan förorsakar varmkorrosion runnit bort. Den halm som skördades på våren var också speciellt torr, vilket är en fördel vid förbränningen. Försök med att bränna rypshalm har också gjorts, men problemet där ett svagare strå jämfört med rapsen. Strået faller till marken under vintern, vilket försvårar bärgningen.

Bild 1. Rapshalm i sträng i december 2016. (Bild: Riina Lahtomäki)

På våren kördes två strängar ihop före halmbärgningen. En entreprenör bärgade halmen med slaghack och halmhacket lagrades på åkern i stack.


Bild 2. Hopkörning av strängarna (Bild: Jaakko Kortesmäki)


Bild 3. Halmbärgning. (Bild : Jaakko Kortesmäki)


Bild 4: Halmhacket placeras i stack. (Bild: Jaakko Kortesmäki)

Halmen bärgades från ett ca 20 hektar stort område. Med den här halmmängden lyckades man producera tillräckligt med värme för uppvärmningen av två broilerhallar under tre uppfödningsomgångar sommaren 2016. Den volym som värmdes upp i dessa båda hallar var 6 500–7 000 m3.

Med en lastare avhämtades halm från stacken till förbränning i partier motsvarande ungefär en veckas behov. Gårdens uppvärmningsanläggning har effekten 300 kW. Innan förbränning av halmrapsen inleddes, försågs anläggningen med bakeldsskydd. Andra ändringar behövde inte göras på anläggningen. Förutom halm bränns också flis, för vilket träet fås dels från egna skogar och dels som inköpt material, samt havreskalspellets, som köps från foderfabriken i Koskenkorva. Flisningen sköts av en entreprenör.

Bild 5. Gårdens uppvärmningsanläggning. (Bild: Riina Lahtomäki)

Halmens bärgningskostnader uppgår till ca 100 €/ha, dvs. ca 6 €/MWh. Jaakko Kortesmäki uppskattar flispriset till 16 €/MWh och priset för havreskalspelletsen till något under priset för flis. Halm är det klart billigaste av gårdens bränslen. Det är dock värt att komma ihåg att halmhack fungerar som bränsle bara på gårdsnivå. Det är inte ekonomiskt lönsamt att transportera det lätta materialet längre vägar.

Rapshalm lämpar sig väl som bränsle sommartid, då energibehovet är mindre. Det går inte att mata in halm i pannan i lika stora mängder som t.ex. flis med samma matningsutrustning. Utgående från rökgaserna har rapshalmen dock avgett effekt väl.

På gården har man varit så nöjd med förbränningen av rapshalm att man också från 2016 års skörd har lämnat halm på åkern över vintern på samma sätt som föregående år. Gårdens rapsskörd var utmärkt, 3 400 kg/ha, och halmskörden kan antas vara av samma klass. Förhoppningen är att uppvärmningsbehovet för uppfödning av broilerpartierna sommaren 2017 åter kunde fyllas genom att bränna rapshalm. Till skillnad från år 2016 har man för avsikt att täcka stacken. Då kommer regnen inte åt att förstöra halmen, utan allt kan användas för värmeproduktion.

Bärgning av rapshalmen har inte upplevts som störande för vårarbetena. Efter rapsen har åkern varit lätt att bearbeta och före spannmålssådden har det bara gjorts en tallriksbearbetning. Det finns planer på att testa även engångsharvning eller direktsådd. Bärgning av halmen ses inte som ett problem för markens kvalitet, eftersom kreatursgödseln tillför åkern mer organiskt material. I växtföljden kommer raps bara vart femte år, vilket gör att halmbärgning bara sällan sker från samma skiften. Askan från halmförbränningen används som gödsel på åkrarna.

På gården har man funderat på förbränning av också spannmålshalm på samma sätt som av rapshalm. Även spannmålshalmen kunde lagras på åkern över vintern och bärgningen kunde göras på våren. Det finns intresse också för en förbränningsanläggning med rivare som matas med hela balar. Stora fyrkantsbalar skulle uppta mindre lagringsutrymme jämfört med halmhack.

 
 
DMS