Biogas uppstår som ett resultat av olika mikrobers aktivitet vid den anaeroba nedbrytningsprocessen av biomassa. Biogas produceras i en gastät behållare, som kallas biogasreaktor. I reaktorn är det anaeroba förhållanden, en lämplig temperatur för gasproduktion och, beroende på reaktortypen, också en blandning av inmatat material som skall bearbetas. Som råvara för biogasproduktion lämpar sig bäst sådan biomassa som relativt lätt bryts ner. Träaktig biomassa lämpar sig inte för sådan biogasproduktion som beskrivs här, på grund av sin långsamma nedbrytning.
I reaktorn bryts en del av biomassans torrsubstans ner och det bildas biogas, efter flera mellansteg. Biomassan som används som råvara kallas inmatning. Den inmatade biomassan bryts normalt ner på tre till fyra veckor i en kontinuerligt matad och blandad mesofil våtprocessreaktor, som är den vanligaste reaktortypen för gårdsbruk. Då består råvaran i huvudsak av slamgödsel blandad med en del finfördelad växtbiomassa. I praktiken hinner en stor del av den inmatade biomassan inte brytas ner under processen, men den mjuknar och blandas i våtprocessen med vattnet i reaktorn. Den massa som gått genom processen, och som består av delvis nedbruten biomassa och vatten, kallas rötrest. Den har praktiskt taget alla de näringsämnen kvar som fanns i råvaran före biogasprocessen. Rötresten är ett värdefullt gödningsmedel för gården och man kan med det ersätta kommersiella gödningsmedel.
Biogas är en blandning av gaser. Den innehåller främst metan och koldioxid, men det finns även små mängder andra gaser, såsom vattenånga, svavelväte och kväve. Metanen i biogas kan utnyttjas som energi på olika sätt. I allmänhet försöker man, före gasen används, avlägsna åtminstone svaveldioxid som framkallar korrosion. Man försöker också vanligtvis minimera mängden vattenånga, i synnerhet om man är tvungen att transportera gasen långa sträckor i rör till platsen där den används. Efter att man har renat biogasen, dvs. i praktiken tagit bort svavelvätet, kan man använda biogasen t.ex. för uppvärmning eller integrerad produktion av el och värme. Koldioxiden som ännu finns i gasen hindrar normalt inte den här användningen. Man kan också vidareförädla biogas till biometan (CBG), som kan användas som trafikbränsle. Vid den förädlingen avlägsnar man, förutom svavelvätet och vattenångan, även koldioxiden från biogasen.
I dessa bloginlägg beskrivs råvaror som används för biogasproduktion, produktion, användning och rening av biogas samt lagstiftning. Det framkommer även hur biometan används som trafikbränsle. Från Tuorlas undervisningsgård presenteras exempel på hur de använder biogas på gården. I projektet mättes även produktionspotential för metan.
Mätning av metanprodutionspotentialen med AMPTS II -apparat
Lisää >>
Produktion av biogas på undervisningsgården i Tuorla
Lisää >>
Inmatning till biogasreaktor och lagstiftning
Lisää >>
Användning av biometan i traktorer
Lisää >>
Användning av biometan som trafikbränsle
Lisää >>
Produktion av biogas och förädling till trafikbränsle
Lisää >>
Valmet 502 går på biogas!
Lisää >>